I februari 1968 inledde FNL-gerillan
den s.k "Tetoffensiven".
(Det är det vietnamesiska nyåret)
Efter en bruten vapenvila gjorde
FNL-gerillan och Nordvietnam den största
offensiven dittills. över 100
både stora och små städer anfölls samtidigt
av kommunistiska trupper. Det var
också första gången som Nordvietnamesiska
trupper och FNL-gerillan trängde
in i Saigon. Många amerikanska baser
anfölls med stora förluster
som följd.
I Paris inleddes förhandlingar
1968. På ena sidan stod USA och Sydvietnam
och andra Nordvietnam och FNL-gerillan.
Förhandlingarna handlade om att få
slut på kriget.
I november samma år slutade
de amerikanska flygbombningarna mot
Nordvietnam. Då hade också
Richard Nixon blivit USA:s president.
Han blev Johnsons efterträdare
och 1969 inledde han ett gradvis
tillbakadragande av de amerikanska
trupperna.
Nixons s.k "vietnamiseringspolitik"
lade ett ansvar för krigföringen på den
sydvietnamesiska armén.
USA stödde dem med amerikanska
vapen och utrustning.
På våren 1969 spreds
kriget hemligt av USA till Kambodja för att
ytterligare få hem amerikanska
soldater och överlåta kriget åt
sydvietnameserna.
1970 började dödssiffrorna
sjunka och Nixon tog hem fler amerikanska
soldater. I slutet av året
var det bara 280 000 soldater kvar i Vietnam.
1971 fortsatte utvecklingen och USA
hade vid årsskiftet med hårt press från
försvarsministern Melvin Laird
trappat ner soldaterna till 14 000 man.
Med ny utrustning och vapen från
Sovjet hade Nordvietnameserna samlat
krafter för att förstöra
Saigon.
Vid den tiden hade USA bara 60 000
man kvar i Vietnam och sydvietnameserna
byggde upp en armé på
över en miljon man.
Amerikanerna bestämde sig för
första gången på länge att släppa ner bomber
och minor över Hanoi och viktiga
hamnar. året var då 1972 vid påskhelgen
och striderna pågick i tre
månader. Efter striderna låg större delen av
Hanoi under ruiner.
Till slut efter alla striderna undertecknades
freden i Paris den 27 januari
1973. Kort efteråt lämnade
de sista amerikanska trupper Sydvietnam.
På våren 1975 bröts
vapenvilan. FNL-trupper och nordvietnamesiska förband
stormade in i Sydvietnam som nu måste
klara sig själva utan hjälp från USA.
Den 30 april föll Saigon och
Nordvietnam och FNL hade full kontroll över
Sydvietnam.
Och så tog en av de blodigaste
krigen efter 1945 till sist slut.
De största förlorarna förutom
USA var flyktingarna. Deras öde var oviss i
det nya kommunistiska Vietnam.
Allt detta visar USA: starka och
svaga sidor. USA är idag en hypermodern
militär makt inte mins visade
sig detta under Gulfkriget. även då kunde
man se att USA:s enda skäl för
att föra in trupper i Kuwait var rikedomar i
detta fall oljan. Men det är
en annan historia.
